Referenser
ur Verktygsbacken. Skrivpedagogik för alla (Kronholm, 2023)
Andersson Varga, P., Widlund, A & Randahl, A-C. (2017). Didaktiska perspektiv på skrivande och läsning. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2.3.2023 från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/001_tolka-skriva-text/del_07/Material/Flik/Del_07_MomentA/Artiklar/M1_1-9_07A_Didaktiska.docx
Beach, R., Newell, G. E. & VanDerHeide, J. (2015). A sociocultural perspective on writing development. Toward an agenda for classroom research on students’ use of social practices. I C. MacArthur, S. Graham, & J. Fitzgerald (red.). Handbook of writing research, second edition, (s. 88–101). The Guilford Press.
Berge, K.L. & Skar, G. (2018). Skrivrespons och bedömning av texter. Stockholm: Skolverket. Hämtad 3.1.2023 från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/010_skriva-i-alla-amnen-4-6/del_07/7.%20Skrivrespons%20och%20bed%C3%B6mning%20av%20texter.pdf
Berge, K. L. (1996). Norsksensorenes tekstnormer og doxa: en kultursemiotisk og sosiotekstologisk analyse. Trondheim: NTNU (doktorsavhandling).
Berge, K. L. (1988). Skolestilen som genre. Med påtvungen penn. Oslo: LNU/J. W. Cappelens Forlag.
Bergseth, L., Granath, C. & Sköld, J. (2020). Digital kompetens och källkritik i praktiken. Metodhandbok med undervisningsexempel. Stockholm: Sanoma Utbildning.
Brandt, D. (2015). The Rise of Writing. Redifining Mass Literacy. Cambridge: Cambridge University Press.
Danielsson, K., & Selander, S. (2016). Reading Multimodal Texts for Learning – a Model for Cultivating Multimodal Literacy. Designs for Learning, 8(1), 25–36. Hämtad 9.3.2023 från http://dx.doi.org/10.16993/dfl.72
Danielsson, K. (2011). Att närma sig en naturvetenskaplig diskurs. Text och textanvändning i svenska och finlandssvenska kemiklassrum. I I. Eriksson (red.). Kemiundervisning, text och textbruk i finlandssvenska och svenska skolor – en komparativ tvärvetenskaplig studie. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Hämtad 7.3.2023 från http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:485143/INSIDE02.pdf
Dysthe, O. (1997). Skriving sett i lys av dialogisme. Teoretisk bakgrunn og konsekvensar for undervisning. I L. S. Evensen, & T. L. Hoel (red.). Skriveteorier og skolepraksis (s. 44–77). Oslo: LNU/Cappelen Forlag.
European Commission, Directorate-General for Education, Youth, Sport and Culture, (2022). Ethical guidelines on the use of artificial intelligence (AI) and data in teaching and learning for educators, Publications Office of the European Union. Hämtad 4.4.2023 från https://data.europa.eu/doi/10.2766/153756
Forsling, K. & Tjernberg, C. (2023). Stöttningsinteraktion: Undervisningssituationens scaffolding? KAPET Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift (19/1), 1–14. Hämtad 12.4.2023 från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1745624/FULLTEXT01.pdf
Forsling, K. & Tjernberg, C. (red.) (2020). Skrivundervisningens grunder. Malmö: Gleerups.
Garme, B. (2010). Elever skriver. Lund: Studentlitteratur.
Gibbons, P. (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Hallgren & Fallgren.
Granskog, P. & Hellgren, J. (2017). (red.). Multilitteracitet. Upptäck och utveckla din kompetens. Guider och handböcker 2017:6. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. Hämtad 11.12.2022 från https://www.oph.fi/sv/statistik-och-publikationer/publikationer/multilitteracitet
Hellgren, J. & Marjanen, J. (2020). Svenska och litteratur i slutet av årskurs 9. Resultat av en utvärdering av lärresultat våren 2019. Helsingfors: Nationella centret för utbildningsutvärdering.
Hellgren, J. & Kauppinen, M. (red.) (2020). ”Jag skriver, alltså tänker jag.” Perspektiv på skrivpedagogik. Helsingfors: Nationella centret för utbildningsutvärdering.
Hellgren, J., m.fl. (2019). Hur hanteras två- och flerspråkigheten i de svenskspråkiga skolorna. Resultat av en utvärdering i åk 1–6 läsåret 2017–18. Helsingfors: Nationella centret för utbildningsutvärdering.
Helsingfors universitet (2023). Användning av AI som stöd för inlärning, 6.3.2023. Hämtad 5.4.2023 från https://studies.helsinki.fi/instruktioner/artikel/anvandning-av-ai-som-stod-inlarning
Hertzberg, F. (2006). Genreskrivning under senare skolår: att berätta räcker inte. I L. Bjar (red.). Det hänger på språket! Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Hertzberg, F. (2001). Tusenbenets vakre dans. Forholdet mellom formkunnskap og sjangerbeherskelse. Rhetorica Scandinavica, (18), s. 92–105.
Hoel, T. L. (2000). Skrive og samtale. Responsgrupper som læringsfellesskap. Oslo: Gyldendal Akademisk.
Håland, A. (2020). Skrivdidaktik i alla ämnen. Stockholm: Lärarförlaget.
Häggman, F. (2023). ”Förbluffande” – så klarar Chat GPT:s kraftfulla uppföljare av studentskrivningarna. Hufvudstadsbladet 21.3.2023. Hämtad 2.4.2023 från https://www.hbl.fi/artikel/1ea6515b-9ae7-4132-8bfb-df66b5739757?fbclid=IwAR1xgSiBFsHZfBsiS8hcbbZoqyFsj9FLUrtkrQ7J67CEgY0GtzVai9l61J0
Ivanič, R. (2004). Discources of writing and learning to write. Language and Education, 18(3), s. 220–245.
Johansson, B. & Sandell Ring, A. (2019). Låt språket bära. Genrepedagogik i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, A-M. (2006). En arbetsdag i skriftsamhället. Ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändning i vanliga yrken. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Kress, G. (2003). Literacy in the New Media Age. London: Routledge.
Kronholm, A. (2023). (red.). Fred i världen är att alla får gå ut. Opinionstexter på temat fred i förskola – årskurs 9 i Nykarleby. Nykarleby: Nykarleby stad.
Kronholm, A., Slotte, A. & Heilä-Ylikallio, R. (2021). ”Skrivande skola (2020–2023). Skrivstöttning inom ramen för ett praxisprojekt.” under Symposium: Perspektiv på stöttning i skrivsammanhang – forskning och utbildning i Finland och Sverige, NNMF8 2021/Nordiska konferensen för Modersmålsdidaktisk forskning, Uppsala 24–25.11.2021
Kronholm-Cederberg, A. (2021). Projekt Skrivande skola – genrepedagogik skapar trygga och tydliga ramar för skrivande. Finnish Reading Association: Kielikukko, (1/2021), 25–29. Hämtad 13.4.2021, från https://finrainfo.fi/wp-content/uploads/2021/02/Kielikukko_1_2021_Kronholm-Cederberg.pdf
Kronholm-Cederberg, A. & Virtanen-Stormåns, S. (red.) (2019). Kodknäckaren 2.0. Genre och kontext i multimodala textvärldar. Nykarleby: Topeliusgymnasiet i Nykarleby.
Kronholm-Cederberg, A. (2009). Skolans responskultur som skriftpraktik. Gymnasisters berättelser om lärarens skriftliga respons på uppsatsen. Hämtad 4.5.2023 från https://www.doria.fi/handle/10024/52546. Åbo: Åbo Akademis förlag (doktorsavhandling).
Kronholm-Cederberg, A. (red.) (2007). En sak på insidan. Dikter av barn och unga i Nykarleby. Nykarleby: Ung Arbis i Nykarleby.
Kronholm-Cederberg, A. (2005). Om skrivandets villkor. Unga människors berättelser om skrivandet i gymnasiet. Vasa: Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi.
Kula, S., Eklund, G. & Kronholm, A. (2022). Kodknäckaren – gymnasiestuderandes syn på ett genrepedagogiskt läromedel och dess betydelse för välmående och studieframgång. Finsk tidskrift (5), s. 35–59.
Lindgren, E., m.fl. (red.) (2022). Skrivdidaktik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Lindh, C. (2015). Att tänka tillsammans genom att skriva. Stockholm: Skolverket. Hämtad 4.1.2023 från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/003_Framja-elevers-larande-NO/del_07/material/Flik/Del_07_MomentA/Artiklar/M3_gr_07A_01_Lindh.docx
Lindqvist, C. & Falk, Y. (2021). Att skriva individuellt, i par och i grupp. Stockholm: Skolverket. Hämtad 4.1.2023 från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/1a-moderna-sprak/Vuxenutbildning/911-skriftlig-produktion-och-interaktion/del_03/Material/Flik/Del_03_MomentA/Artiklar/M2_GRGYVX_03A_01_grupp.docx
Lunds universitet (2023). AI i undervisningen, 15.3.2023. Hämtad 4.4.2023 från https://www.education.lu.se/undervisnings-tips/ai-i-undervisningen
Mannström, R., Ducander, S., & Heilä-Ylikallio, R. (2022). Utveckling av skrivundervisning på svenska i Finland: Lärare reflekterar. I S. Björklund, B. Haagensen, M. Nordman, & A. Westerlund (red.), Svenskan i Finland 19: Föredrag vid den nittonde sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland (s. 234-243). Svensk-Österbottniska Samfundet. Hämtad 28.3.2023 från https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-69650-5-5
Matre, S. & Solheim, R. (2022). Forskningsbaserad skrivdidaktik – perspektiv och reflektioner. I E. Lindgren, m.fl. (red.). Skrivdidaktik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Matre, S., Solheim, R. & Otnes, H. (red.) (2021). Nye grep om skriveoplæringa. Forskningsfunn og praksiserfaringar. Oslo: Universitetsforlaget.
Oker-Blom, G. (2021). Den svenskspråkiga utbildningen i Finland. Särdrag, utmaningar, utvecklingsbehov och förslag till åtgärder. Helsingfors: Undervisnings- och kulturministeriet.
Ongstad, S. (1996). Sjanger, posisjonering og opgaveideologier. Et teoretiskempirisk bidrag til et tverrfaglig, semiotisk og didaktisk sjangerbergrep. Trondheim: NTNU (doktorsavhandling).
Perrera, Y. (2023). ”AI saknar doft och själ – men kan hjälpa eleverna att skriva”. Hufvudstadsbladet 19.2.2023. Hämtad 20.3.2023 från https://www.hbl.fi/artikel/2445bfd5-c434-4a6a-adc6-b6aa90a08529?fbclid=IwAR2F1ivn_u2Uxd7EYYv8RPWkPBR40fwqmyEBC1hKDnMIA6tjyfFfR19YhOE
Pettersson, K. (2018). Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F–3. Lund: Studentlitteratur.
Pulls, S. (2022). Skönlitterärt skrivande. I Lindgren, E. m.fl. (red.). Skrivdidaktik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Riad, T. (2021). Att utveckla receptiva färdigheter. Stockholm: Skolverket/Lärportalen (september 2021). Hämtad 22.12.2022 från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/1a-moderna-sprak/Gymnasieskola/913-reception/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/M4_GRGYVX_01A_01_utveckla.docx
Rose, David & Martin, J.R (2013). Skriva, läsa, lära. Genre, kunskap och pedagogik. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Rose, D. (2009). Reading to learn. Hämtad 27.12.2022 från https://readingtolearn.com.au
Rosvall, C., Heilä-Ylikallio, R., & Björklund, S. (2022). Lärarstuderandes examensarbeten om stöttning av elevers skrivande. I S. Björklund, B. Haagensen, M. Nordman & A. Westerlund (red.). Svenskan i Finland 19. Svensk-Österbottniska Samfundet r.f. nr 82. Vasa.
Rosvall, C., Sturk, E., Magnusson, U., Rejman, K., Björklund, S., Slotte, A., Kronholm, A. & Heilä-Ylikallio, R. (u.u.). Skrivstöttning i teori och praktik med exempel från Finland och Sverige. I NNMF8 2021/Nordiska konferensen för Modersmålsdidaktisk forskning, Uppsala 24-25.11.2021. SMDI.
Shanahan, T. & Shanahan, C. (2008). Teaching Disciplinary Literacy to Adolescents: Rethinking Content-Area Literacy. Harvard Educational Review, Vol. 78/Nr 1, april 2008.
Silverström, C. m.fl. (2023). Läget efter nybörjaundervisningen. Kunskaper i modersmål och litteratur och i matematik i början av årskurs 3. Helsingfors: Nationella centret för utbildningsutvärdering. Hämtad 14.2.2023 från https://karvi.fi/wp-content/uploads/2023/01/KARVI_0223.pdf
Silverström, C. m.fl. (2016). Fokus på finlandssvenska elevtexter. Tankar om texter i modersmål och litteratur skrivna i årskurs 9 år 2014. Helsingfors: Nationella centret för utbildningsutvärdering. Hämtad 20.9.2019 från https://karvi.fi/sv/publication/fokus-pa-finlandssvenska-elevtexter-tankar-om-texter-i-modersmal-och-litteratur-skrivna-i-arskurs-9-ar-2014/
Skolforskningsinstitutet (2018). Feedback i skrivundervisningen. Systematisk översikt 2018:01. Solna: Skolforskningsinstitutet. Hämtad 3.1.2023 från https://www.skolfi.se/wp-content/uploads/2020/05/Feedback_fullst%C3%A4ndig-rapport-pdf-1.pdf
Skolverket. (2019). Läslyftet i skolan. Hämtad 5.5.2019 från https://larportalen.skolverket.se/#/moduler/5-las-skriv/alla/alla
Slotte, A., Rejman, K. & Wallinheimo, K. (2022). I distansundervisningens kölvatten. Lärarerfarenheter och didaktiska perspektiv på digitaliserad undervisning. Helsingfors: Svenska folkskolans vänner.
Smidt, J. (1996). Fornyelsens konflikter. Skriveopplæring i vidaregående skole i 90-åra. Oslo: Cappelen Akademisk Forlag.
Språkrådet. (2017). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber.
Stara, S. (2023). (programred.) ”Det doftar inte människa, än mindre sextonåring”. I Fokuserat, Österbottens Tidning & Vasabladet [podd] 13.1.2023. Hämtad 15.3.2023 från https://open.spotify.com/episode/1Yc24QYbpAvk055WMJHWC0?si=e180138fc68c4876
Sten, N. (2022). Sagotering som verktyg i arbete med nyanlända barn. Åbo Akademi, magisteravhandling i specialpedagogik. Hämtad 28.2.2023 från https://www.doria.fi/handle/10024/186387
Studentexamensnämnden (u.å.). Den digitala studentexamen. Hämtad 4.4.2023 från https://www.ylioppilastutkinto.fi/sv/studentexamen/den-digitala-studentexamen
Sturk, E. m.fl. (2022). Skrivande i skolans alla ämnen – reflekterande observation som metod. I Lindgren, E. m.fl. (red.). Skrivdidaktik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Svenlin, M. & Sørhaug, J. O. (2022). Collaborative Writing in L1 School Contexts: A Scoping Review, Scandinavian Journal of Educational Research. Hämtad 31.3.2023 från https://doi.org/10.1080/00313831.2022.2115128
Svenska folkskolans vänner (2021). Snälla hjältar. Skrifter utgivna av Svenska folkskolans vänner nr 232.
Tjernberg, C. (2016). Skrivundervisning. Processinriktat skrivande i klassrummet. Stockholm: Natur och kultur.
Utbildningsradion (2020). Skrivglappet. Hämtad 8.3.2023 från https://urplay.se/program/217798-skrivglappet
Utbildningsstyrelsen/Läsrörelsen (2021). Den nationella läskunnighetsstrategi 2030. Hämtad 13.12.2022 från https://www.oph.fi/sv/statistik-och-publikationer/publikationer/nationella-laskunnighetsstrategin-2030
Utbildningsstyrelsen (u.å.). Textgenrer i undervisningen. Hämtad 15.2.2023, från https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/textgenrer-i-undervisningen
Utbildningsstyrelsen (u.å.). Utvecklingsprogrammet Nylitteracitet. Hämtad 12.12.2022, från https://www.oph.fi/sv/utveckling/utvecklingsprogrammet-nylitteracitet
Utbildningsstyrelsen (2019, GGL 2021). Grunderna för gymnasiets läroplan 2019. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.
Utbildningsstyrelsen (2014, LP 2014). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.
Vygotsky, L.S. (1978). Mind in Society. The Development of Higher Psychological Processes. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Westerlund, A. (2021). Modersmålslärares föreställningar om skrivande i andra gymnasieämnen – exemplet essäsvar i studentexamen i Finland. I L. Jølle, A.S. Larsen, H. Otnes & L.I. Aa (red.). Morsmålsfaget som fag og forskningsfelt i Norden, ss. 267–288. Hämtad 27.12.2022 från https://www.idunn.no/doi/epdf/10.18261/9788215050997-2021-14. Oslo: Universitetsforlaget.
Wood, D., Bruner, J.S., & Ross, G. (1976). The role of tutoring in problemsolving. Journal of child psychology and psychiatry, vol. 17, 1976, s. 89–100.